Slutet
2012-08-12 @ 12:04:58
Förlåt att jag hållt er på sträck bänken men det har ju hänt en hel del, finns ingen tid till att skriva. Ska först förbereda er på att detta kommer bli mitt sista inlägg. Jag kommer nu att lägga ner min blogg för den startades bara för att jag skulle kunna lätta hjärtat om IVF behandlingar, graviditet och CF. Nu har två av dessa punkterna blivit avklarade så därför kommer jag nog lägga ner bloggen. Jag skriver "nog" för att om ja ångrar mig kanske den fortsätter att leva.
Kan först säga att den 2/8-2012 föddes våran dotter. Hon hade ett ganska tufft första dygn men kan lugna er redan nu med att vi nu mår jätte bra! Men jag tänkte ta allt från början. Om det är någon som inte tycker om att läsa om förlossningar ska sluta nu, men jag vill att ni som är oroliga över en förlossning ska veta att den kan bli som min perfekt.
Förlossningsberättelse:
Allt började med att vi på måndagen den 1/8-2012 klockan 09.00 på morgen hade fått en tid hos läkaren på Huddinge förlossning för att få diskutera igång sättning eftersom vi var i V. 41+1. Väl där så pratade vi om min graviditet och hur den hade varit och eftersom den hade varit komplikations fri så kom vi fram till att om det inte startar av sig själv så ska jag bli igångsatt V. 42+1 men hon ville göra en undersökning redan då för att se hur det kändes och så frågade hon om vi ville göra en hinnsvepning när hon ändå gjorde undersökningen. Det tackade vi ja till. Så när hon gjorde undersökningen så sa hon att jag var öppen 2cm och livmoder tappen var jätte mjuk. Så vi hade goda chanser till att starta fölossningen om hon gjorde en hinnsvepning om vi fortfarande ville. Eftersom vi fortfarande ville det så gjorde hon det. Kan erkänna att det gjorde ont, riktigt ont, men hon sa att hon gjorde en ganska agressiv hinnsvepning på mig för att jag var så mjuk i liverhals tappen. Men som sagt hon kunde inte garantera att det skulle starta förlossningen.
Så vi åkte hem och hoppades på det bästa. Under dagen så fick jag mera förverkar fast dom gjorde inte så ont utan var ungefär som dom jag haft tidigare, att magen blir hård och det spändes i den. Så vid åtta tiden så åkte vi till Kista för träffa Sebs bror med familj som kommit upp till Sthlm för att handla kläder till sina barn. Fortfarande ganska lugnt i magen men förverkarna kom väldigt ofta men gjorde inte så ont, jag var typ bara tvungen att stanna om jag gick. Pratade med Sebs mamma vid nio tiden och då sa hon att om du hade haft riktiga värkar hade du inte kunnat vara där du är för då vill man helst inte träffa någon utan bara vara för sig själv. Jaha tänkte jag då är det lugnt.
Men vid tio tiden när vi åkte från Kista sa jag till Seb att vi kanske ska klocka förverkarna iaf så vi vet hur tätt dom kommer. Då kom dom med fem minuters mellan rum men alla har sagt till att det ska vara typ tre minuter emellan innan det är något på gång. Så vi kommer hem typ vid elva och går och lägger oss. Jag har fortfarande förvärkar med fem minuters mellanrum och nu börjar dom kännas lite grann men det är inte alls så farligt som jag har förväntat mig att värkar ska vara så tänker att det här är nog inte ens på gång. Slumrar till lite och vaknar igen av det kommer en sån liten värk, men fortfarande inte så ond, tänker att jag är kissnödig också men att nej ja klarar nog att hålla mig ett tag till, var för trött för att gå upp och kissa, slumrar till igen och vaknar av att jag tänker åh nej jag har kissat på mig. Men inser efter en sekund att ne ja kan inte ha kissat på mig för det här kan jag inte hålla tillbaka. Och inser att vattnet gick flyger upp och väcker Seb och springer in på toa så att det mesta av fostervattnet hamnar i toaletten. Men är noga med att titta på färgen och så för det har jag hört är viktigt. Sätter på mig en binda och då tittar Seb in fullt på kläd och ja skrattar till och säger att vi ska ringa förlossningen först. Klockan är då 01:30.
Men vid tio tiden när vi åkte från Kista sa jag till Seb att vi kanske ska klocka förverkarna iaf så vi vet hur tätt dom kommer. Då kom dom med fem minuters mellan rum men alla har sagt till att det ska vara typ tre minuter emellan innan det är något på gång. Så vi kommer hem typ vid elva och går och lägger oss. Jag har fortfarande förvärkar med fem minuters mellanrum och nu börjar dom kännas lite grann men det är inte alls så farligt som jag har förväntat mig att värkar ska vara så tänker att det här är nog inte ens på gång. Slumrar till lite och vaknar igen av det kommer en sån liten värk, men fortfarande inte så ond, tänker att jag är kissnödig också men att nej ja klarar nog att hålla mig ett tag till, var för trött för att gå upp och kissa, slumrar till igen och vaknar av att jag tänker åh nej jag har kissat på mig. Men inser efter en sekund att ne ja kan inte ha kissat på mig för det här kan jag inte hålla tillbaka. Och inser att vattnet gick flyger upp och väcker Seb och springer in på toa så att det mesta av fostervattnet hamnar i toaletten. Men är noga med att titta på färgen och så för det har jag hört är viktigt. Sätter på mig en binda och då tittar Seb in fullt på kläd och ja skrattar till och säger att vi ska ringa förlossningen först. Klockan är då 01:30.
Ringer förlossningen och hon tycker att värkarna ska komma tättare innan man kommer in men att när fostervattnet har gått brukar dom komma oftare. Men om dom avstannar så måste jag höra av mig och om dom inte kommer tättare så måste ja komma in senast klockan 08:00 för kontroll. När jag lägger på luren så börjar värkarna komma med tre minuters mellan rum direkt. Nu känns dom mera och jag får andas igenom dom. Men i pauserna hinner ja lätt ta igen mig. Så ja och Seb sitter i köket och blir lite nervösa för att dom kommer så tätt men kunde ju inte ringa förlossningen redan hade gått ca en kvart innan . Så vi håller ut en timme sen ringer vi till förlossnigen och frågar om vi inte kan få komma in bara för en kontroll eftersom vi har en timme in till förlossningen. Klockan är nu 01.30. Och jo vi kunde få komma in för en kontroll.
Så ja byter binda för hade kommit lite mer fostervatten och sen åker vi.
Kommer till förlossningen 02:30 och tycker det är jobbigt för i bilen så kom det mer fostervatten så mycket att det gick igenom bindan, trosorna och byxorna som tur var så la jag ett skydd på sätet. Men Seb var ändå tvungen att fråga mig hur många liter jag hade i mig, och ja skämdes för trodde ju att allt redan kommit. Men iaf vi kommer till förlossningen och Seb släpper mig vid förlossningen för att själv åka och parkera bilen. Jag går in och skäms när ja säger att det kom mer fostervatten i bilen och ja som trodde allt hade kommit hemma. Då skratta BM och sa att nej du fostervattnet slutar inte komma för det produceras nytt hela tiden så det kommer komma nu ända tills barnet är fött. Och det hade jag verkligen velat veta innan min förlossning så kan vara bra om det är någon som läser som ännu inte fått barn. Jag fick en ny binda och kopplade dom upp mig till en dator som registrerade mina värkar och barnets hjärtslag. Nu gör värkarna ont, jag får andas mig igenom dom och tycker det är rätt jobbigt. Efter ca 30 min kommer förlossningsläkaren in och läser av registreringen, värkarna är nu tillräckligt täta men är inte tillräckligt starka och lägger då till en kommentar som lyder "-man ska inte föda barn med ett leende på läpparna". Min första tanke var HJÄLP, jag kommer dö i denna förlossningen för nu gör dom ont värkarna.
Men hon skulle ändå göra en undersökning. Barnet låg ganska lång ner men inte riktigt framme än. Jag var öppen 5cm och helt plötsligt blev det 7cm, vet inte om hon gjorde något när hon undersökte mig där nere. Sedan gjorde hon en hinnsvepning för att verkarna skulle bli kraftigare och ännu tätare.
I mitt förlossningsbrev ville jag gärna ta ett bad men fick nu nöja mig med en varm dusch. Läkaren pratade precis som om att jag skulle få åka hem och komma tillbaka senare så jag var tvungen att fråga. Svaret var nej, jag skulle få låna deras dusch. Vi får komma in på ett förlossningsrum och klockan är nu 03.15, jag begär om ett lavemang så barnmorskan hämtar det + en handduk. Får lavemanget och går in duschen. Seb springer ut och stoppar i pengar till parkeringen. Efter ett varit i duschen i 15 min så tänker jag att det här går inte längre, det får räcka nu och precis då kommer Seb tillbaka. Går tillbaka till sängen och Seb frågar om vi inte ska testa lustgas så han plingar på larmet, barnmorskan kommer in och visar lustgasen, tar den i en eller två verkar sen kommer förlossnings läkaren in och precis då får jag en värk och då säger hon att "du nu är det nog dags för dig att föda barn i nästa värk när du känner att det kommer en värk så kommer du vilja krysta och det får du inte utan du ska hyperventilera dig igenom den antingen i lustgasen eller inte. Så ska jag bara gå och hämta sakerna som behövs för detta"
Sen får jag lite värkar med krystvärkar i som jag håller emot får även ligga på sidan med ena benet upp för att det ska gå fortare för bebisen att glida ner sista biten.
Ungefär 03:50 så får jag börja krysta och fortsätter med det tills hon är ute, tog ca 45 minuter.
Så summa sumarum så var jag inne på förlossningen i 3 timmar och fick ingen annan smärtlindring än lustgasen som jag fick i princip när det var dags att börja krysta.
När hon var född så fick hon så klart komma upp på bröstet och jag fick även krysta ut moderkakan. Sen ammade hon och jag fick sys lite och så där. Runt sju tiden så är det skift byte och den nya BM kommer in och räknar hennes andetag som var bra men hon andades väldigt hårt. Jag hade själv tyckt att det kändes som om hon hade slem i sig och så var hon lite grå. Så BM gick och hämta en läkare som även tyckte det samma så hon gick och hämtade en maskin som kollade hur hon syresatte sig. Den visade att hon bara syresatte sig till 75%. Så då direkt sa hon till Seb att vi går in till ett akut rum nu du och jag. Så tittade hon på mig och sa att du kommer inte få följa med för du har förlorat ganska mycket blod (över en liter) och sen har du inte hunnit kissa ännu.
I akutrummet så fick hon ligga på en brits och fortsatte kolla syre upptaget och så satte dom på henne en liten mask med syrgas. Då steg syreupptaget och läkarn bestämde sig för att boka en transport av barnet (och Seb) till neonatalavdelningen för en vidare uppföljning. Transporten anländer till akutrummet och består av en stor klump på 4 hjul och massor av tekniska saker, samt en rullstol som Seb sätter sig i med bar överkropp och får lilla tjejen emot kroppen. Hon har nu näsgrimma där hon får syrgas istället för masken dom använde tidigare. Väl uppe på neonatal avdelningen så rullas vi in i vårat lilla "bås" där hon läggs i sin säng. Dom kopplar loss henne från alla sladdar ifrån transporten och kopplar på sladdar ifrån den stationära anläggningen. Hon får fortfarande syrgas och nu ska dom stoppa i en matsond genom näsan och sticka i en nål i henne får att få lite blodprover. En trött Seb försöker samtidigt få i sig lite av frukosten dom kommit in med. En portabel röntgen maskin rullar in genom dörrarna och det är dags att ta några bilder för att se så allt ser bra ut. Samtidigt så låg jag kvar där nere på förlossningen, det kommer in en barnmorska och försöker lugna mig med att det inte behöver vara så allvarligt. men att dom ska ta lite prover. Mitt blodtryck kollas efter blodförlusten men det såg bra ut så nu måste jag bara lyckas kissa för att få komma upp till dom andra. Sitter på toan jätte länge men det går inte och blir bara stressad. Jag får en sista chans vilket var att dricka upp 2 kannor med saft och sedan kunna kissa inom 30 min, tillslut så gick det. var även tvungen att få i mig en macka innan jag fick gå upp. 10.30 fick jag äntligen komma upp til neonatal, där satt Seb med vår lilla tjej. Hon hade fortfarande syrgas, matsond genom näsan och elektroder som kollade puls och syresättning. 2 systrar tog prover ur kanylen också. Kändes völdigt att jobbigt att se sin lila flicka bara ligga där men det fanns inget annat än att bara vänta.
På eftermiddagen kommer läkaren med provsvaren och det visar sig att hon svalt fostervatten vid födseln, vilket tydligen är ganska vanligt. Det bör ha gått över av sig själv inom 24 timmar.
Morgonen där efter så tog hon av sig näsgrimmad av sig själv och då beslutade dom att den inte behövdes längre för hon syresatte sig fint utan någon hjälp. På eftermiddagen fick vi komma till vanliga BB, sen dess har allting varit jätte bra.
Här är hon
Elisia Född den 2/8 - 2012 52cm lång 3680g
Tack för våran tid.
Kram
BF + 8
2012-07-31 @ 12:33:05
Idag var vi hos BM och allt var så bra så. Nu låter jag bitter va? Men jag är väldigt bitter. Tycker inte detta är så roligt, det är varmt, jag svullnar och är trött jämt. Men iaf så frågade jag om hinnsvepning om inte hon kunde göra en sån. Men det ska vara en läkare som gör. Och vi fick tid imorgon till specialmödravårdscentralen imorgon på förlossningen för att träffa en läkare för att diskutera eventuell igång sättning och då ska jag be om en hinnsvepning iaf. Så så är läget just nu att det händer inget.
Men BM kunde iaf lova att jag inte kommer vara gravid resten av livet. Men det känns faktiskt så just nu.
Förlåt att jag klagar egentligen är jag ju jätte glad att allt är som det ska men det är bara jobbigt nu.
Sen måste jag få gratta min vän LillaSnorkel som fick en tjej den 29e Juli!! Stort grattis.
BF + 7
2012-07-30 @ 17:21:43
Här är det så lugnt så. Var på UL idag och allt såg fint ut. BM hade svårt att mäta huvudets omkrets för att bebisen låg så långt ner men en uppskattad vikt är nu på 3604g. Klart det kan skilja sig lite men ungefär trodde hon.
Sen pratade vi med IVF kliniken idag och BM där var väldigt förvånnad över att dom hade sagt att man bara fick gå över en vecka för det brukar dom tydligen aldrig göra. Så enligt henne var det upp till förlossnings kliniken och BM att bestämma när man ska sättas igång.
Så nu väntar ett BM besök imorgon då så får vi se vad som händer efter det.
BF + 6
2012-07-28 @ 17:45:48
Jag ger upp. Det blir ingen bebis här inte. Den har bestämmt sig för att stanna så det är väl bara att gilla läget. Spellar ingen roll vad jag gör heller. Igår följde jag med Seb ut då han spela golf, gick tio hål och jag körde vagnen för fulla muggar. Idag har vi kört två vänder till tippen och slängt grejer men inget för det. Inga värkar som gör ont. Lite sammandragningar eller förvärkar men dom gör inte ont och kommer absolut inte så tätt som dom ska.
Seb är förbannad på att bebisen inte vill hålla tiden. Till och med så mycket att han köpte annanas igår som han tröck i mig för att han läst att det kan starta en förlossning. Jag tror inte på sånna saker men iaf det var inget som bet på mig inte. Han har också bestämmt sig för att ringa IVF kliniken i Huddinge på måndag för att fråga varför dom säger att man blir i gång satt efter en vecka när man inte blir det. Vilket jag tycker är rätt eftersom dom ska ju inte säga såna saker om det inte stämmer.
Jaha det var nog allt för mig denna gång. Och vi hörs nog snart igen!
BF + 3
2012-07-25 @ 16:18:31
Jaha då har man vart hos BM idag då. Hände inte så mycket. Bebisen verkar som sagt trivas och hjärtljuden låg på 132 slag/minut. Så vad händer nu? Vi hade hoppats på igång sättning redan på måndag eftersom vi gjort IVF men eftersom min graviditet har varit komplikations fri så ska jag ringa och boka tid för UL på fredag eller måndag beroende på när dom har tid och om bebisen är kvar. Ser det UL bra ut så kommer vi få komma tillbaka till BM på tisdag och hon kommer då ringa till Huddinge och boka in en tid där med en läkare för samtal. Det är det ända som jag vet än så länge. Har börjat få känslan av att det inte kommer komma någon bebis alls. Dom här dagarna är nog dom värsta under hela graviditen att det inte händer något utan man ska bara gå och hoppas att det startar av sig själv.
Och värst av allt är ju detta illamående som jag har hela dagarna. Vad kan man göra åt det? Det glömde jag fråga BM.
BF +1
2012-07-23 @ 19:53:56
Ja nu har vi passerat BF också och ingen bebis i sikte. Händer inget den trivs nog väldigt bra i mammas mage. Och folk fortsätter att ringa och kolla "läget". Tröttsamt!
Jag har mått illa dom senaste dagarna. Undra om det är normalt? Har aldrig hört någon annan säga det tidigare.
Och magen fortsätter att bli stenhård ibland men det gör inte ont så det är nog inte så konstigt.
Ja finns väl inte så mycket mer att säga just nu. Hörs snart igen.
Jag har mått illa dom senaste dagarna. Undra om det är normalt? Har aldrig hört någon annan säga det tidigare.
Och magen fortsätter att bli stenhård ibland men det gör inte ont så det är nog inte så konstigt.
Ja finns väl inte så mycket mer att säga just nu. Hörs snart igen.
V40 (39+5)
2012-07-21 @ 19:25:55
Imorgon är det BF. Men inser att bebisen kommer nog inte vilja titta ut då tyvärr. Händer ju inte så mycket. Det ända kanske är att jag tror jag får förverkar på natten för magen blir alldeles hård men det gör inte ont så vet faktiskt inte. Jag hoppas iaf att vi inte behöver gå över mer än en vecka eftersom vi har gjort IVF. Det får vi nog reda på på onsdag då vi ska till BM igen. Men håll tummarna för att dom sätter igång oss runt nästa söndag så vi får träffa den lill*.
Sen till en helt annan sak. Jag blir så irreterad på folk alla säger att ni måste höra av er när det är dags att åka in. Men jag har sagt hela tiden att jag vill inte det för det är våran tid och vi hör av oss när det är färdigt punkt slut. Mest för att det inte ska bli en stressande faktor där inne med en massa mess och telefon samtal om hur det går, hur långt vi kommit och vilka smärtstillande jag tagit och ja ni vet. Men ändå så igår tror jag Seb fick två meddelande från folk som undrade om det hänt något. Idag har en person ringt för att kolla läget och vi har nog fått fyra meddelande från folk som bara ska "kolla" läget. Vad är det folk inte förstår? Jag har sagt att vi kommer höra av oss så fort det är klart ju. Jag förstår att folk bara är nyfikna och tycker det är spännande men om jag utryckligen sagt att jag vill ha min tid varför kan jag inte få det?
Ja vi får väl se om bebisen tittar ut imorgon då.
V 40 (39+3) 3 dagar kvar till BF
2012-07-19 @ 19:38:08
Hej och Hå
Först det är helt galet det är bara 3 dagar kvar till BF. Vad hände? Hur fasiken gick det så här snabbt?. Men iaf så bebisen ligger kvar i min mage. Fixerad och väldigt långt ner. Men har inte gett sken av att den vill komma ännu. Inga sammandragningar eller något sånt. Kan tycka att det drar lite i magen på natten men det kan ju lika gärna vara att jag ligger ner och bebisen trycker på nerver känns det som.
Jaha varför har jag inte skrivit på länge då? Jo först så har det vart galet mycket med att min pappa som har kommit hem från sjukhuset permanent. Och sen var ju Seb sjuk också och låg inne på Huddinge i två och en halv vecka men alla är hemma nu och det börjar väl reda ut sig med alla runt omkring mig.
Men då är det klart att jag ska bli sjuk. Det började förra onsdagen att jag fick lite ont i halsen, inge konstigt med det, men på torsdagen så fick jag väldigt ont i örat och det kändes som någon hade kört in en kork i mitt öra. Jag är ett så kallat öron barn (hade över 30 öron inflammationer innan jag hade fyllt 1år) hade även rör i öronen mycket när jag var liten. Men har varit "frisk" förklarad sen jag var 16år eftersom jag inte hade haft så mycket problem dom senaste åren, förutom lite nedsatt hörsel och så. Men på torsdags kvällen sa jag till min sambo att det är något fel jag tror jag har öron inflamation (jag kommer inte ihåg hur det kändes sen jag var barn) så vi åkte till akuten och det tog 2 sekunder för läkaren att se att så var fallet så fick Kåvepenin utskriven som jag skulle ta 2 tabletter 3 gånger om dagen i fem dagar (det är en väldigt hög dos). Frid och fröjd tänker nog ni. Men första natten så sover jag nästan ingenting och har så fruktansvärt ont och kände att det rann i mitt öra så jag tog papper och la på min kudde i fall att det skulle rinna ut. Klart det gjorde det och det var inte bara var som rann ut utan även blod. Vilket betyder att jag har spräckt min trummhinna. Men vet att det brukar läka av sig själv när man fått penicilin. Men så går helgen och jag känner mig fortfarande skit dålig lever i princip på alvedon och jag tycker att varje gång jag tar Kåvepeninen så får jag ondare. Så på måndags kvällen så säger jag till Seb att nej det här håller inte jag borde ha blivit bättre nu och min penicilin kur är ju slut på onsdag så då borde man ju känna att det är på väg att vända inte bli värre. Tänk er nu att jag har inte sovit något sen torsdagen så min kropp är helt förstörd. Åker till samma akut som jag var på på torsdagen eftersom det är kväll och han undersöker mig och säger att ja det är ju fortfarande lite rött och så men du måste äta upp kuren och har det inte blivit bättre då, då ska du ringa till vårdcentralen så får dom göra en odling och se varför inte penicilinen hjälper. Så vi åker hem till ännu en mardröms natt och på tisdags morgonen så ringer Seb vårdcentralen och ber om en tid för jag orkar inte ens ringa ett samtal. Får en tid men känner att jag kan inte köra dit och Seb jobbade så får ringa min syster som kommer och hämtar mig. Och när hon kliver innanför dörren så bara stannar hon upp och bara stirrar, hon hade inte förstått hur sjuk jag var. Väl hos läkarn så gör hon precis samma undersökning som läkarn hade gjort dagen innan men ser direkt att men du har ju spräckt trummhinnan då hjälper inte Kåvepenin så hon skriver ut en annan penicilin och jag åker hem och är förbannad på läkarn i måndags för det borde han också ha sett. Hämtar ut den andra medicinen och redan efter första tabletten så känner jag hur jag blir bättre. Så nu har jag ätit i nästan två dagar och känner redan att jag är ju typ frisk snart, sån lättnad! Och jag är faktiskt väldigt glad att bebisen inte ville komma under helgen för det hade jag aldrig orkat men börjar känna nu att nu skulle jag nog orka en förlossning.
Så nu bebisen får du komma! Vill ju inte gå över allt för länge.
V 36 (35+4) Livs uppdatering
2012-06-21 @ 08:52:37
Ja jag tänkte jag skulle berätta lite om hur min livs situation ser ut just nu, fick frågan om hur jag har det så här kommer en uppdatering.
Som många av er har läst säkert så fick min pappa en stroke den 24/4 proppen sitter på vänster sida i huvudet och har då påverkat att han fått en högersidig svaghet och fått Afasi (Afasi betyder att han har svårt med talet men kan säga ja och nej, vissa dagar kan han nästan säga en hel mening och ibland inte alls, men det är långt kvar innan han kommer kunna prata om det går någonsin). Han ligger på Danderyds sjukhus vilket är ganska långt ifrån där vi bor, vi bor på andra sidan stan. Jag är och hälsar på honom varanna dag efter jobbet och dom kvällarna kommer jag hem vid åtta tiden, inte mycket fritid där inte.
Jag och min Sambo var tvungna att flytta hem tilll hans hus för att ta hand om det. Så just nu bor vi i en kapp-säck kan man säga. Han har fått kommit hem på 2st dags permisioner och det har gått jätte bra men då har ju jag också varit med honom hela tiden. Imorgon ska han få komma hem och sova över en natt så man ser hur det går. Då kommer även hemtjänsten för första gången och lägger honom och tar upp honom på morgonen, han klarar det mesta själv men behöver lite hjälp med höger sidan.
Jobbigaste i denna situtaion är att allting som rör min pappa måste nu gå igenom mig, kurator samtal, hemtjänst, bostads anpassning, läkar besök, ta hand om hans räkningar ja i princip allt. Jag har nu tagit mig i kragen för att bli god man åt min pappa så jag smidigare kan sköta hans räkningar med mera.
Men det är inte slut där sen har jag min farmor och farafar i livet och min pappa var god man åt dom. Och eftersom min pappa nu ligger på sjukhus så måste jag axla den biten också alltså ta hand om deras räkningar med mera. Som tur är bor dom på ett vård hem så dom får mycket hjälp där. Men min farfar som också han fick en stroke för 7års sedan tycker att detta är väldigt jobbigt och vill hålla mycket kontakt med mig för att höra hur det är med min pappa. Så han ringer ungefär varje dag och frågar hur det är och jag försöker hälsa på en gång i veckan för att han är så otroligt social och blir lätt ledsen om man inte hör av sig.
Sen har vi min sambo Seb också som har en allvarlig sjukdom som heter Cystisk Fibros (CF) har berätta ganska mycket om den tidigare här också. Vi har ju gått och väntat på en lung transplantations utredning i GBG hela våren och förra veckan ringde dom och ville boka in det V 31. Vi sa att det inte går för vi får barn precis då så vi ska återkomma med en tid som passar oss mer.
Förra torsdagen fick min sambo väldigt hög feber på natten och hade det sedan hela helgen till och från så på tisdagen ringde han sin avdelning på HUddinge eftersom febern inte hade gått ner och fick en tid i går hos läkarn. Dom tog beslutet att lägga in honom för att det visade sig att hans Port-a-Cath (googla om ni undrar vad det är, blir väldigt långt om jag ska berätta det) har det börjat växa bakterier i nu. Så idag kommer han att opereras, först ta ut den gamla och sedan sätta in en ny. En ganska liten operation men som sagt det är en operation och det finns alltid risker med det. Så ska snart göra mig i ordning för att bege mig till Huddinge.
Så som ni kanske förstår så är det ganska mycket i mitt liv just nu så tyvärr så njuter jag nog inte fullt ut av min graviditet. Jag hoppas den stannar i magen en stund till så lite hinner ordna upp sig innan.
Lite deppigt inlägg men så är mitt liv just nu, därför jag är dålig på att uppdatera.
Som många av er har läst säkert så fick min pappa en stroke den 24/4 proppen sitter på vänster sida i huvudet och har då påverkat att han fått en högersidig svaghet och fått Afasi (Afasi betyder att han har svårt med talet men kan säga ja och nej, vissa dagar kan han nästan säga en hel mening och ibland inte alls, men det är långt kvar innan han kommer kunna prata om det går någonsin). Han ligger på Danderyds sjukhus vilket är ganska långt ifrån där vi bor, vi bor på andra sidan stan. Jag är och hälsar på honom varanna dag efter jobbet och dom kvällarna kommer jag hem vid åtta tiden, inte mycket fritid där inte.
Jag och min Sambo var tvungna att flytta hem tilll hans hus för att ta hand om det. Så just nu bor vi i en kapp-säck kan man säga. Han har fått kommit hem på 2st dags permisioner och det har gått jätte bra men då har ju jag också varit med honom hela tiden. Imorgon ska han få komma hem och sova över en natt så man ser hur det går. Då kommer även hemtjänsten för första gången och lägger honom och tar upp honom på morgonen, han klarar det mesta själv men behöver lite hjälp med höger sidan.
Jobbigaste i denna situtaion är att allting som rör min pappa måste nu gå igenom mig, kurator samtal, hemtjänst, bostads anpassning, läkar besök, ta hand om hans räkningar ja i princip allt. Jag har nu tagit mig i kragen för att bli god man åt min pappa så jag smidigare kan sköta hans räkningar med mera.
Men det är inte slut där sen har jag min farmor och farafar i livet och min pappa var god man åt dom. Och eftersom min pappa nu ligger på sjukhus så måste jag axla den biten också alltså ta hand om deras räkningar med mera. Som tur är bor dom på ett vård hem så dom får mycket hjälp där. Men min farfar som också han fick en stroke för 7års sedan tycker att detta är väldigt jobbigt och vill hålla mycket kontakt med mig för att höra hur det är med min pappa. Så han ringer ungefär varje dag och frågar hur det är och jag försöker hälsa på en gång i veckan för att han är så otroligt social och blir lätt ledsen om man inte hör av sig.
Sen har vi min sambo Seb också som har en allvarlig sjukdom som heter Cystisk Fibros (CF) har berätta ganska mycket om den tidigare här också. Vi har ju gått och väntat på en lung transplantations utredning i GBG hela våren och förra veckan ringde dom och ville boka in det V 31. Vi sa att det inte går för vi får barn precis då så vi ska återkomma med en tid som passar oss mer.
Förra torsdagen fick min sambo väldigt hög feber på natten och hade det sedan hela helgen till och från så på tisdagen ringde han sin avdelning på HUddinge eftersom febern inte hade gått ner och fick en tid i går hos läkarn. Dom tog beslutet att lägga in honom för att det visade sig att hans Port-a-Cath (googla om ni undrar vad det är, blir väldigt långt om jag ska berätta det) har det börjat växa bakterier i nu. Så idag kommer han att opereras, först ta ut den gamla och sedan sätta in en ny. En ganska liten operation men som sagt det är en operation och det finns alltid risker med det. Så ska snart göra mig i ordning för att bege mig till Huddinge.
Så som ni kanske förstår så är det ganska mycket i mitt liv just nu så tyvärr så njuter jag nog inte fullt ut av min graviditet. Jag hoppas den stannar i magen en stund till så lite hinner ordna upp sig innan.
Lite deppigt inlägg men så är mitt liv just nu, därför jag är dålig på att uppdatera.
V36 (35+2) Bm igen
2012-06-19 @ 10:19:32
Nu har jag vart hos BM igen. Vart ett ganska snabbt möte denna gång. Hon kände om bebisen var fixerad och sa att den är nästan var helt fixerad nu. Så vet inte riktigt hur lång tid det kan vara kvar tills den då är fixerad? Sen låg hjärtljuden på 138 slag/minut. Alltså ungefär samma som det har gjort tidigare. Men det var sen när hon skulle mäta mitt SF mått som hon vart fundersam för det låg på 30 alltså bara 1cm större än förra gången och när hon då tittade i skalan så såg hon att magen har börjat dala igen den som var på väg uppåt förra gången. Så då ville hon göra ett UL för att säkerhetställa att bebisen fortfarande växer som den ska. Så hon kollade när det fanns tid och det fanns en precis då så vi fick skynda oss därifrån för att springa dit.
Väl där så mäte dom och hade sig. Det mest häftigaste nu var att vi fick se fötterna och kunde då räkna tårna att det var fem på varje fot :). Helt sjukt va bra man nu såg allting vi fick även se ansiktet nerifrån och då såg man hur tydligt som helst att den hade öppen mun och man såg läpparna och lilla näsan, såg nästan ut som ett svart-vitt fotografi tycker jag. Sen gick BM iväg och räknade lite och kom tillbaka och berätta att bebisen nu väger 2500g vilket den förväntades göra så den följer kurvan jätte fint.
Ja nu är det nedräkning på hög nivå. Bara imorgon och nästa vecka kvar att jobba :). Ska bli så skönt att inte behöva gå upp klockan fem varje morgon och hålla igång hela dagen.
Väl där så mäte dom och hade sig. Det mest häftigaste nu var att vi fick se fötterna och kunde då räkna tårna att det var fem på varje fot :). Helt sjukt va bra man nu såg allting vi fick även se ansiktet nerifrån och då såg man hur tydligt som helst att den hade öppen mun och man såg läpparna och lilla näsan, såg nästan ut som ett svart-vitt fotografi tycker jag. Sen gick BM iväg och räknade lite och kom tillbaka och berätta att bebisen nu väger 2500g vilket den förväntades göra så den följer kurvan jätte fint.
Ja nu är det nedräkning på hög nivå. Bara imorgon och nästa vecka kvar att jobba :). Ska bli så skönt att inte behöva gå upp klockan fem varje morgon och hålla igång hela dagen.
V35 (34+5)
2012-06-15 @ 08:02:31
Hej på er!
Nu ska jag göra något som jag har sagt till mig själv flera gånger att jag verkligen inte ska göra. Men jag behöver eran hjälp. Det gäller namn. Vi har lovat varandra att inte berätta för släkt och vänner innan vad vi bestämt oss för för namn. Mycket för att vi ska kunna ändra oss när den lill* är född om det inte passar och inte behöva diskutera innan varför vi valt vissa namn och så vidare. Men nu känner jag att jag behöver råd från någon så därför blir det ni. Om det nu skulle vara så att det är någon som känner mig privat så ber jag er att inte berätta för våran släkt eller gemensama vänner om vilka namn vi funderar på. Hoppas att ni resperkterar det.
Så då över till min fundering. Tjej namnet är redan färdigt så det behöver jag inga råd om men däremot så är det pojk namnet som vi har problem med. Jag har ett favorit namn och Seb har ett annat. Jag gillar Sebs förslag väldigt mycket men är rädd att vi alltid kommer behöva få frågan oj vilket ovanligt namn, är det något ni hittat på själva? Det är inte så konstigt namn utan finns med i dom flesta namn apparna och så men det är väl inte jätte vanligt. Sen det namnet jag tycker är fint är jag rädd att det är lite för barnsligt, jag tänker alltså när vårat barn har vuxit upp att det kommer "klassas" som ett barn namn. Det här är kanske jätte fånigt och något jag bara har fått för mig men det är därför jag behöver eran hjälp.
Så här är namnen:
Sebs favorit: Amandus
Sus favorit: Melwin
Blir jätte glad om ni kan hjälpa mig, ni får gärna motivera varför ni tycker ett namn så jag lättare kan komma fram till ett beslut :).
Tack
Nu ska jag göra något som jag har sagt till mig själv flera gånger att jag verkligen inte ska göra. Men jag behöver eran hjälp. Det gäller namn. Vi har lovat varandra att inte berätta för släkt och vänner innan vad vi bestämt oss för för namn. Mycket för att vi ska kunna ändra oss när den lill* är född om det inte passar och inte behöva diskutera innan varför vi valt vissa namn och så vidare. Men nu känner jag att jag behöver råd från någon så därför blir det ni. Om det nu skulle vara så att det är någon som känner mig privat så ber jag er att inte berätta för våran släkt eller gemensama vänner om vilka namn vi funderar på. Hoppas att ni resperkterar det.
Så då över till min fundering. Tjej namnet är redan färdigt så det behöver jag inga råd om men däremot så är det pojk namnet som vi har problem med. Jag har ett favorit namn och Seb har ett annat. Jag gillar Sebs förslag väldigt mycket men är rädd att vi alltid kommer behöva få frågan oj vilket ovanligt namn, är det något ni hittat på själva? Det är inte så konstigt namn utan finns med i dom flesta namn apparna och så men det är väl inte jätte vanligt. Sen det namnet jag tycker är fint är jag rädd att det är lite för barnsligt, jag tänker alltså när vårat barn har vuxit upp att det kommer "klassas" som ett barn namn. Det här är kanske jätte fånigt och något jag bara har fått för mig men det är därför jag behöver eran hjälp.
Så här är namnen:
Sebs favorit: Amandus
Sus favorit: Melwin
Blir jätte glad om ni kan hjälpa mig, ni får gärna motivera varför ni tycker ett namn så jag lättare kan komma fram till ett beslut :).
Tack
V 34 (33+4) BM besök
2012-06-07 @ 18:54:10
Hej.
Har varit hos BM idag. Allt gick bra, var inte så mycket nytt. Bebisens huvud ligger fortfarande nedåt och för två veckor sedan så var det rörligt nu var det som hon utryckte sig "ruckigt" alltså inte lika rörligt och bebisen har sjunkit lite.
Och här kommer lite mått:
Vikt: 74kg (viktökning 9kg)
SF: 29
Hjärljud: 131 slag/minut.
Har varit hos BM idag. Allt gick bra, var inte så mycket nytt. Bebisens huvud ligger fortfarande nedåt och för två veckor sedan så var det rörligt nu var det som hon utryckte sig "ruckigt" alltså inte lika rörligt och bebisen har sjunkit lite.
Och här kommer lite mått:
Vikt: 74kg (viktökning 9kg)
SF: 29
Hjärljud: 131 slag/minut.
V34 (33+2)
2012-06-05 @ 10:56:01
Fy skäms på mig vad dålig jag är på att uppdatera!
Iaf så är det ny vecka. Igår var vi på en Profylax kurs hos BM. Tyckte den var super bra, fick lära oss dom olika andnings tekninkerna sen ska man självklart träna hemma så man hittar sin egen takt och så. Seb var väldigt duktig han också, han tyckte det var väldigt lätt, eftersom man ska andas in genom näsan och ut genom munnen och han gör redan så när han tränar för det har han fått lära sig på sin CF avdelning, för det är super viktigt när man tränar att man andas precis så för att få så mycket syre som man bara kan i sig.
Annars händer det inte så mycket i graviditeten just nu. Den lill* far runt som en tok vissa tider på dygnet. Men det är bara trevligt!
Hade en konstig dröm igår natt. Drömde om att jag födde barn, fast det kändes inte alls och barnet kom ut med benen först så att man snabbt skulle se att det var en flicka. Sen kommer jag inte ihåg mer men märkligt var det när jag vakna iaf för det kändes så verkligt på något sätt. Sen var det en flicka och jag som hela tiden trott att det är en pojk har nu börjat fundera på om det kanske inte kan vara en flicka som ligger i magen?
På torsdag ska jag till BM igen så får vi se vad hon säger då. Återkommer efter det.
Iaf så är det ny vecka. Igår var vi på en Profylax kurs hos BM. Tyckte den var super bra, fick lära oss dom olika andnings tekninkerna sen ska man självklart träna hemma så man hittar sin egen takt och så. Seb var väldigt duktig han också, han tyckte det var väldigt lätt, eftersom man ska andas in genom näsan och ut genom munnen och han gör redan så när han tränar för det har han fått lära sig på sin CF avdelning, för det är super viktigt när man tränar att man andas precis så för att få så mycket syre som man bara kan i sig.
Annars händer det inte så mycket i graviditeten just nu. Den lill* far runt som en tok vissa tider på dygnet. Men det är bara trevligt!
Hade en konstig dröm igår natt. Drömde om att jag födde barn, fast det kändes inte alls och barnet kom ut med benen först så att man snabbt skulle se att det var en flicka. Sen kommer jag inte ihåg mer men märkligt var det när jag vakna iaf för det kändes så verkligt på något sätt. Sen var det en flicka och jag som hela tiden trott att det är en pojk har nu börjat fundera på om det kanske inte kan vara en flicka som ligger i magen?
På torsdag ska jag till BM igen så får vi se vad hon säger då. Återkommer efter det.
V 32 (31+5)
2012-05-25 @ 12:57:51
Hej hemskt mycket hej!
Här rullar det på! Tiden flyger fram nu känns det som men det är nog för att det händer så mycket annat i mitt liv just nu.
Var på Ultraljud igår, det var ju inbokat sen länge tillbaka pga att vi gjort IVF så får man ett UL i V32 men också som uppföljning från förra UL som vi gjorde för två veckor sedan för att se om bebisen växer som den ska, vilket den hade gjort! Så skönt, den hade även normal fostervatten mängd och hjärtat såg ut precis som det skulle. För två veckor sedan så låg bebisen i säte (med rumpan neråt) och igår så hade den vridit sig och låg nu med huvudet nedåt. Så när jag var hos BM sen på eftermiddagen så frågade jag om den kommer vända sig igen eller om den nu ligger så tills det är dags? Hon sa då att den kan fortfarande vända sig men chansen är inte så stor eftersom det börjar bli trångt i magen nu. Och det vore bra enligt min mening för då behöver jag ju inte göra vändnings försök och så. Annars hos BM så slog hjärtslagen i 139slag/minut och mitt SF mått låg på 27mm. Alltså har SF måttet ökat men ligger fortfarande i den nedre kurvan. Och hon berätta då att om den fortsätter lika så är det ingen fara men om den börjar dala så måste vi göra fler UL. Även om bebisen växer som den ska så kan det betyda att jag har en liten livmoder och då måste man hålla koll på det.
Vi bokade även in alla nästkommande besök, Alla kan ni förstå hur nära det är nu när man kan boka in alla möten? Totalt vart det 4st det kan tillkomma ett till om inte bebisen kommer V40 för då gör vi ett besök i V41 också och sen sätter dom igång mig den veckan om inte bebisen har kommit. Helt sjukt kan inte riktigt förstå att det är så nära.
Ja det är väl det som har hänt mig den senaste tiden. Ska försöka ta en bild på magen på söndag också så ska ni få se :). (tråkiga är bara att jag har fått några bristningar på magen, tycker det är väldigt jobbigt men kan ju tyvärr inte göra något åt det.
Hörs snart igen!
Här rullar det på! Tiden flyger fram nu känns det som men det är nog för att det händer så mycket annat i mitt liv just nu.
Var på Ultraljud igår, det var ju inbokat sen länge tillbaka pga att vi gjort IVF så får man ett UL i V32 men också som uppföljning från förra UL som vi gjorde för två veckor sedan för att se om bebisen växer som den ska, vilket den hade gjort! Så skönt, den hade även normal fostervatten mängd och hjärtat såg ut precis som det skulle. För två veckor sedan så låg bebisen i säte (med rumpan neråt) och igår så hade den vridit sig och låg nu med huvudet nedåt. Så när jag var hos BM sen på eftermiddagen så frågade jag om den kommer vända sig igen eller om den nu ligger så tills det är dags? Hon sa då att den kan fortfarande vända sig men chansen är inte så stor eftersom det börjar bli trångt i magen nu. Och det vore bra enligt min mening för då behöver jag ju inte göra vändnings försök och så. Annars hos BM så slog hjärtslagen i 139slag/minut och mitt SF mått låg på 27mm. Alltså har SF måttet ökat men ligger fortfarande i den nedre kurvan. Och hon berätta då att om den fortsätter lika så är det ingen fara men om den börjar dala så måste vi göra fler UL. Även om bebisen växer som den ska så kan det betyda att jag har en liten livmoder och då måste man hålla koll på det.
Vi bokade även in alla nästkommande besök, Alla kan ni förstå hur nära det är nu när man kan boka in alla möten? Totalt vart det 4st det kan tillkomma ett till om inte bebisen kommer V40 för då gör vi ett besök i V41 också och sen sätter dom igång mig den veckan om inte bebisen har kommit. Helt sjukt kan inte riktigt förstå att det är så nära.
Ja det är väl det som har hänt mig den senaste tiden. Ska försöka ta en bild på magen på söndag också så ska ni få se :). (tråkiga är bara att jag har fått några bristningar på magen, tycker det är väldigt jobbigt men kan ju tyvärr inte göra något åt det.
Hörs snart igen!
31 (30+5) Ibland funderar jag....
2012-05-18 @ 12:24:03
...på om jag skulle lösenords skydda bloggen, eller vissa inlägg. Blir lite orolig att folk som känner mig har lyckats hitta hit och därför vågar jag inte alltid skriva vad jag vill. Dom som har fått min adress känn er inte träffade utan det här är folk som läser här som känner mig men som jag inte vet om att dom har hittat min blogg och läser utan att säga det till mig.
Sen har jag funderat dom senaste dagarna igen på det här med sammandragningar som man ska ha innan förlossningen för att livmodern ska förbereda sig inför förlossning. Jag har inte haft några ännu, betyder det då att min livmoder inte förbereder sig?
